Det här är en teckning som jag har gjort med en bläckpenna från mitt kontor. Teckningen i sig är ointressant och avbildar på ett överdrivet tydligt sätt den ångest jag bär på. Man behöver inte ha en kandidat i konstvetenskap för att inse att jag ska stanna på mitt kontor och göra det jag får betalt för. Nej, det som är anmärkningsvärt är pennan. På den står det “Regus – work without boundaries”. Lika bra att jag går ut i receptionen och frågar vad de menar. Det är inte det att jag inte förstår dubbeltydigheten, det är bara det att den frihet som deras slogan insinuerar sticker i mina morgontrötta ögon. “Provokation!” skriker Regus till mig. Och jag, jag drömmer om att svara dem med ett njurslag.