Merparten av bloggfraktionen Mon tracteur! sitter på en pub och gafflar. Några pratar om sexismen i Game of Thrones. Några pratar om optimering och effektivisering av processer. Det är som vanligt.

Någon har kommit fram till att man tjänar cirka 40 meter på att gå den ena vägen jämfört med att gå den andra vägen. Hen lägger ner mycket tankeverksamhet på att fundera ut hur saker kan effektiviseras. Jag säger att jag aldrig tänker så, min hjärna fungerar inte på det sättet. Jag förstår att det gör vissa människor lyckliga att optimera sina processer, men det är mig fullständigt egalt att den ena vägen är 40 meter längre än den andra. Jag reflekterar inte över sådant. Att känna till de 40 metrarna gör mig varken till eller från. Vad ska jag göra med den informationen?

Men sedan slår det mig. Optimering och effektivisering! Det är ju för sjutton något av det som intresserar mig mest av allt.

Optimering av kommunikation i mänskliga relationer är ju det intressantaste som finns. Jag vill förstå var du kommer ifrån och varför du är som du är och reagerar som du gör. Och jag vill att du ska veta vem jag är och hur jag fungerar, för att vi ska kunna kommunicera med varandra på bästa sätt. Precis som det gör någon lycklig av att ha effektiviserat sin resväg med 40 meter så gör det mig lycklig när jag plötsligt förstår varför någon kommunicerar på ett visst sätt. Eller när jag inser hur jag ska framföra något för att det ska falla i god jord – och dessutom lyckas.

Det är väl också optimering och effektivisering? Fast av helt andra processer?